Fräsverktyg

Fräsverktygets tekniska detaljer avgör hur resultatet blir

Bortom material och maskinval finns ett par tekniska parametrar som avgör resultatet. Spiralvinkeln styr hur fräsen drar spånet — uppskärande fräsar lyfter spånet uppåt och ger ren botten men kan ge fjädring på ovansidan, medan nedskärande fräsar pressar materialet och lämnar slät ovansida. För laminat och fanér används ofta kompressionsfräsar som kombinerar bägge — uppåt i botten, neråt i toppen, så att inget skikt fjädrar.

Antalet skäreggar påverkar både ytfinish och spånevakuering. Färre skär ger större spånkanal — bra för mjuka material som plast och aluminium där spånen behöver ut snabbt. Fler skär ger mindre spånkanal men jämnare yta — bra för hårda material och finishing-pass. Tumregel: 1–2 skär för plast och mjuka metaller, 2–3 för trä, 3–4 för stål.

Vid CNC-fräsning av 3d-former skiljer sig logiken — då är stegavståndet (step-over) i din CAM-fil som styr ytfinishen lika mycket som verktyget. Här är kulfräsar standard, men koniska radiefräsar passar bättre då större detaljrikedom i fräsningen eftersträvas.

Materialspecifika problem styr också geometrivalet. I aluminium och andra mjuka metaller är påsvetsning det vanligaste problemet — då hjälper polerade spånkanaler och färre skäreggar. I plast är smältning huvudfienden, vilket O-flute-geometrin är konstruerad just för. För komposit och fiber krävs istället en korsslipad geometri som kapar fibrerna istället för att slita ut dem.

För matnings- och varvtalsinställningar har vi Matningskollen som räknar fram ett bra startvärde baserat på material, fräs och maskin.